Att konstruera och iscensätta sin egen utsatthet för att rättfärdiga sin harm

Lyssnar till det utmärkta Stil i repris och lyssnar till en smådryg 50-talsreenactare som med illa maskerad glädje konstaterar att omvärlden lägger märke till henne och hennes klädstil. Och inte bara lägger märke till utan även kommenterar och reagerar på den. Och kommer att tänka på alla de som fastnar i sin roll från högstadie-/gymnasietiden och framförallt tonårsattityden. Tror det var  Kurt Vonnegut Jr som konstaterade att "high school is closer to the core of the American experience than anything else I can think of." 

Att konstruera sin egen utsatthet för att få vara något eller någon. Att få rättfärdiga sin harm över den inskränkta och oförstående omvärlden... Då blir man någon.

Beviset på att vi lever i ett socialistiskt samhälle

är att svenskan (i.e. Svenska Dagbladet) inte kommer ut på 1:a maj. Idag skall folk demonstrera mot att dikt och verklighet inte överensstämmer.

Å andra sidan tändes eldar och smälldes smällare för att förvirra o skrämma oknytt igår på Valborg.

Ingen större skillnad.

Sea-monsters in 3D på Cosmonova var kul och spännande, men ännu bättre är

min favorit-Banksy som du kan se här!

Banksy, Banksy, Banksy....

Så enkelt och genialt

Från en tidig lunch mot Östermalmstorgs T-banestation

stötte jag på (som av) en händelse som nog var tänkt som en upplevelse. Och det kändes som om vad som tänkts ut vid Stureplan (eller önskas ha tänkts ut vid Stureplan), stannar vid Stureplan. Om det så rör sig om en hudkräm för män av ett varumärke som närmast associeras med en gammal statsminister och numera PR-konsult (där Sveavägen korsas av Kungsgatan).

Och förklaringen till detta magiska ögonblick av tokig upplevelse fick jag här!

Barca - Inter på lokal

Folkligt, festligt och fullsmockat beskriver en afton på lokal med Viasatvisning av MATCHEN, öl och testosteronstinna genrlemän. ENtusiasmen var hög och utanför dörren stod alla de som inte släpptes in för att det var för fullt. Och det utbröt givetvis tjafs som resulterade i slagsmål. Dörrvärdarna sprang fram och tillbaka och de som slagit ned sprang iväg. Efter dom sprang kompisar och flickvän till den som slagits ned. Sen kom polisen.

Vuxna mäns behov av att misshandla varandra en regning onsdagskväll i slutet av april förbryllar mig. Handlade bråket om kärlek eller fotboll?

Hade jag skrivit "kurr" hade man avskrivit det som "ett pojkstreck". Men det finns inget kurr och det finns inga pojkstreck. Det handlar om makt, stolthet och våld. I all sin primitiva oprydnad.

Kommunikatördagen på Cirkus

En begivenhet. Resultat av en stor, nåja, enkätundersökning presenterades och sen var det workshop. Fick dock ge mig av efter hastigt minglande. Branschens uniformitet, åtminstone yttre, var slående. Men, var det bra det hela?

Visst var det OK, alls inte illa (men vad annat var att vänta?).... Homogeniteten var i det närmaste total. De strama , kontrollerade ansikten, den diskreta make-upen, de praktiska frisyren och Filippa K-kläderna.. De som morsade som jag inte kände igen (fast jag nog borde ha). Nåja, det var inte ett mångfaldsseminarium. Många tycktes vilja röra på sig anställningsmässigt åtminstone. Igenkännande skratt när tämligen barocka (men förståeliga) invändningar från företaglednings-/kundsidan presenterades som exceptionella svar på öppna frågor kring s.k. kommunikativa utmaningar.  Frustration som en förlösande gemensam identitet?

Och alla fick twittra....