torsdag 15 mars 2012

Elias Canetti i verkligheten

Har huset fullt av ungar; barnen och deras kompisar.

Lagar mat, utfordrar dem och tänker på många saker samtidigt: tankarna studsar som en amfetaminstinn flipperkula mellan nu och då, Sverige och Grekland, Gotland och Mälarhöjden, Bromma och Södermalm, kalamataoliver och brunsås, mina föräldrars söndagstillställningar och varför, Four Tops o.s.v.

Minns ett citat av Elias Canetti: I andras familjer kvävs man. Man kvävs i sin egen också, men man märker det inte.

Äter kalamataoliver, gurka, rödlök och tänker på när min pappa handlade fetaost och RIKTIGA oliver i Hötorgshallen i början av 70-talet. För att det var gott och för att de som sålde det var trevliga personer som kämpade och stod i. Han är och har varit en man utan större åthävor, vars timglass snart runnit ut, och jag har insett att han nog inte är eller varit en såpass dålig förebild. I det inskränkta Sverige som en gång var. Och kanske alltid förbliver vad det var.

2 kommentarer:

  1. Gillar det bistra citatet från Canetti; utan att helt hålla med. Kanske är jag typen som inte låter mig kvävas.

    Ta vara på din (grekiska?) pappa medan tid är. Han har säkert mer att berätta för dig.

    SvaraRadera
  2. Frågan är om man märker det, att man kvävs...

    Och att ta hand om sina föräldrar är viktigt. Att inse att de är människor som säkert fått kompromissa med sina drömmar också. Inte alla kanske, men en hel del. Allt är ett ögonblick kort, som livet.

    Och nej, grek är inte min pappa, bara lite av en outsider kanske. En välanpassad outsider som skött sig och tagit ansvar hela livet.

    SvaraRadera