Har vid sidan av läsandet av Bergtagen försökt att följa några debatter som jag inte ids länka till.
Sittande på terassen, ovanför den breda dälden och dold för grannskapet av den prunkande grönskan, kan jag höra olika fåglar som idogt hävdar sina revir. Mest irriterande är duvans monomant gurglande läte som är igång från tidig morgon till skymning. Men där finns även andra fåglar som hävdar sitt revir; hackspettens knackande och småfåglarnas kvittrande. Alla talar de om att det här är deras plats för lek och födojakt. Det förekommer även en del fajter med senkomna häckare som söker sin plats. Sen finns det kråkor som vill röva ur boen, men då är det ett helt annan ljud i skällan. Ibland slåss de så att fjädrarna ryker. Ibland håller jag på kråkorna, i alla fall om de angriper duveländena (oj, det där kanske var fågelrasistiskt?). Då kan det rent av bli så att andra duvor (om jag inte missuppfattat det helt) ger sig in i fajten, eller i alla fall uttrycker sin sympati. Det blir till en kakafoni. Och sen blir det lugnt.
Inte längre förströdd av fåglarnas revirhävdande kan jag återgå till att försöka följa några debatter som jag inte ids länka till.
(Hmmmm, man pratar ju inte om fågelraser utan om fågelarter. Då kanske man inte kan avfärda sig som rasist utan som artist?)
Sittande på terassen, ovanför den breda dälden och dold för grannskapet av den prunkande grönskan, kan jag höra olika fåglar som idogt hävdar sina revir. Mest irriterande är duvans monomant gurglande läte som är igång från tidig morgon till skymning. Men där finns även andra fåglar som hävdar sitt revir; hackspettens knackande och småfåglarnas kvittrande. Alla talar de om att det här är deras plats för lek och födojakt. Det förekommer även en del fajter med senkomna häckare som söker sin plats. Sen finns det kråkor som vill röva ur boen, men då är det ett helt annan ljud i skällan. Ibland slåss de så att fjädrarna ryker. Ibland håller jag på kråkorna, i alla fall om de angriper duveländena (oj, det där kanske var fågelrasistiskt?). Då kan det rent av bli så att andra duvor (om jag inte missuppfattat det helt) ger sig in i fajten, eller i alla fall uttrycker sin sympati. Det blir till en kakafoni. Och sen blir det lugnt.
Inte längre förströdd av fåglarnas revirhävdande kan jag återgå till att försöka följa några debatter som jag inte ids länka till.
(Hmmmm, man pratar ju inte om fågelraser utan om fågelarter. Då kanske man inte kan avfärda sig som rasist utan som artist?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar