söndag 24 november 2013

Mediekritik

Lyssnade till utmärkta Medierna i P1 och får en känsla av att tiden stått stilla. Och det oroar mig storligen.

Att journalister så världsfrånvänt resonerar kring sin egen roll och den värld de arbetar i. De flesta arbetar i bollfransavdelningen, men hävdar att de utför samhällsbevakning, samtidigt som rollen som verkligen granskande tredje statsmakt undergrävs av utökad sekretess. Samtidigt finns det de som uppenbarligen riskerar sina liv för att granska makten och hotas för det. Och då tänker jag inte nödvändigtvis om Schibbye o Persson som är omöjliga att kritisera eller komplicera.

Pratade med en trevlig man i Trollhättan som konstaterade att (enligt honom hade) konflikter runt om i världen utvecklats till en "back-drop" för kända (eller de som ville bli kända) journalistvarumärken att posera framför. Och enligt honom hade medierna förvandlats alltmer till en "peep-show" där tittarna fick ta del av en annan persons (fejkade) utsatthet bakom betraktarfönsterglas. Men det handlade inte om de som verkligen drabbas. De dödades utan någon som helst pardon.

Turistandet i misären är just en form av turistande. Det kan leda till en lång tid av vidrigheter och utsatthet, men sällan en evighet av dem.

Sen får man säga vad som helst, i stora stycken handlar det om någonting på låtsas som priviligierade kan kosta på sig.