Hittade en pappkartong i pappas arbetsrum med fotografier, kvitton, brev, identitetshandlingar och små läderetuier för olika linser märkta Carl Zeiss.
Bilderna var från slutet av 40-talet och de flesta avbildade finns nog inte mer. Fotografier, som ju skall säga mer än tusen ord, är ganska obegripliga när man inte kan sätta dem i något sammanhang. Och utan sammanhang lär de förbli, för de som visste är inte längre med.
Bilder ur ett liv på personer, platser och föremål som förmodligen haft betydelse i personlig, om än inte i allmänhistorisk mening. Men när avsikten bakom bilden förlorats i det förflutnas dunkel så återstår bara en bild av något begripligt, men oförklarligt. Det blir en fråga om det estetiska och, kanske, ett tecken på att ett liv har levts och att någon fångat något så flyktigt som ett ögonblick på 1/60- eller 1/125-dels sekund.
Återigen är det motiven bakom motiven som gäckar mig.
Men allting behöver inte förstås.
Bilderna var från slutet av 40-talet och de flesta avbildade finns nog inte mer. Fotografier, som ju skall säga mer än tusen ord, är ganska obegripliga när man inte kan sätta dem i något sammanhang. Och utan sammanhang lär de förbli, för de som visste är inte längre med.
Bilder ur ett liv på personer, platser och föremål som förmodligen haft betydelse i personlig, om än inte i allmänhistorisk mening. Men när avsikten bakom bilden förlorats i det förflutnas dunkel så återstår bara en bild av något begripligt, men oförklarligt. Det blir en fråga om det estetiska och, kanske, ett tecken på att ett liv har levts och att någon fångat något så flyktigt som ett ögonblick på 1/60- eller 1/125-dels sekund.
Återigen är det motiven bakom motiven som gäckar mig.
Men allting behöver inte förstås.
