måndag 5 september 2011

Klassresor

Har varit på två klassresor i en följd med ett av barnen. Som sig bör, kanske, var den första med den ursprungliga klassen och den andra med den nya.

Klass, i ekonomisk-social betydelse, var inget som nämndes under den första klassresan, men det var något som dök upp flera gånger under den andra. Och klassen som omnämndes var medelklass. "Det här är ett medelklassområde och vi är medelklass". Fast jag kunde inte se någon skillnad vad gällde föräldrarnas utbildningar, yrken eller livsstil (nåja, lite vad gäller det sistnämnda, men inte mycket) mellan de olika föräldragrupperna. Fast viljan att definiera sig som medelklass och, kanske, den trygghet som medelklassbegreppet utstrålar var tydlig.

Själv knep jag igen min käft och nickade instämmande. Vad annat kunde jag göra?   

4 kommentarer:

  1. Att vilja definiera sig som medelklass trodde jag var tabu i Sverige?

    SvaraRadera
  2. Medelklass tabu?
    Varenda underhållningsprogram i TV är riktat till Medel K.

    Har man andra kvaliteskrav/värderingar får man inge klass alls att gosa med.

    SvaraRadera
  3. Nå, må så vara, men jag har svävat i vanföreställningen om att just begreppet medelklass varit något som man inte nämnde. Trodde nog, likt Anonym (?), att det kanske fanns något "skamligt" över begreppet "medelklass". Att det är de som strävar efter något annat, som inte vill tyngas ned av sina bojor i form av ursprung. Håken vet, har endast en gång hört det användas som som något positivt. Så läser jag inte DN heller.

    SvaraRadera
  4. Min gissning är att de som pratade om att de var medelklass, kanske en gång hade drömt om att vara något annat. Och nu lite resignerat tvingas gilla läget?

    SvaraRadera