fredag 15 juni 2012
Something's lost
Kernel panic är applevärldens svar på windowsvärldens blue screen. Det sistnämnda har jag varit med om tre gånger under 25 år och det först nämnda 25 gånger under ett halvår. Försöker se det positiva i det hela: att inte bli fäst vid det materiella och, kanske, inte heller bli fäst vid det immateriella. Vad är opublicerade texter och alla dessa fotografier om inte fåfänga försök att hålla fast vid det som varit. Nu hjälper den usla MacBooken och den värdelösa Time Capsule-back-upen mig att glömma allt som jag inte omedelbart publicerat eller mejlat. Då slipper mina efterlevande någon gång i framtiden att sortera och ha dåligt samvete över vilket som skall sparas för att aldrig läsas.
This too skall pass
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du ger mig ett sus av din distans, he he.
SvaraRaderaFinns ett gammalt "ordspråk" som säger: You never gain anything unless you lose something else.
Jag vet inte jag, men det kan ju vara något att brodera på väggen hemma hos en konsumist eller en ärelysten. Det vill säga, alla.
Och ibland kan minnet av det som man förlorat vara ännu bättre än vad som faktiskt förlorats.
SvaraRaderaFast jag undrar om en dator verkligen skall bete sig såhär?