Allting i relation till sitt sammanhang, eller ännu hellre allting i relation till det förutsatta, icke nämnda. All information måste förstås till allt det som inte sägs eller skrivs för att det inte behöver sägas eller skrivas. Vad säger begreppet "fem i tolv" för någon som inte bryr sig om eller kan klockan. Och hur roligt är begreppet "fem i tolv, på dagen" för samma person?
I varierande grad är kanske all konversation och kommunikation esoterisk. Den gemensamma referensvärlden av det som kan utlämnas. Och det är kanske eftersträvansvärt. Tills den dag då man måste vända sig utåt, mot andra och förklara. För att fixa finansiering eller för att det är god reklam för företaget. Och det man har att berätta måste kläs i ord som kan förstås av andra.
Den enkelhet man kan klara sig på i ett esoteriskt sammanhang tvingas ut på en annan bana, en annan värld där andra saker och regler gäller. Som systemarkitekten som slänger sig med begrepp tills han måste han förklara det för mig som skall skriva ihop en text som förklarar det han gör för någon annan. Och då blir det utläggningar som inte lämnar någon del oförklarad tills det inte går att se skogen för alla träd. Och jag förenklar och kampen börjar. Till slut står striden om huruvida man kan säga att systemet är dubbelt säkrat genom en smart serverlösning utan att nämna fabrikat och 643 ords förklaring om exakt hur det är genomfört. För mig och min uppdragsgivare är denna lösning en detalj som kan nämnas. För systemarkitekten är det hans stolthet i dubbel bemärkelse.
Till slut säger jag: Förklara det så att din gamla mamma kan förstå det och gör det så att du inte skäms inför din kollegor. Och sen var det ju givetvis så att hans mamma var dement och det var inte något han tyckte att man kunde skämta om på det sättet.
Alla dessa små sprakfålar och glädjespridare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar